onsdag 8 november 2017

Dax att köpa en ny resväska.

Längst ner i högen av resväskor, står min, den svarta.
Fotot föreställer ett av min stads finaste konstverk tycker jag. Den finns strax ovanför central stationen. Jag blir så glad av att se det. 
"Resväskor." 
"På väg"
"Tågresa" 
"Förväntan"
"Färgglad"
"Komma hem"

Det var i maj i år som jag tog tåget upp till Umeå och min dotter och VegoVision. Det var det sista som min rygg och ben orkade med innan de inte ville vara med längre. Nu menar jag en resa som jag själv kunde fixa att resa, på egen hand. Jag har kunnat åka bil (tack).

När jag gick förbi där på väg till tåget så kunde jag inte låta bli att ställa dit min egen ofärgglada resväska, den fick vara en i gänget.
Nu är min tanke att köpa en ny resväska. En med någon läcker färg (inte så viktigt egentligen) och den ska ha handtag mitt uppe på och ha fyra hjul (4WD ha, ha). Den ska med andra ord vara ryggvänlig.
För jag vill kunna resa. Och gärna inom Sverige lite mer. (Jo, just jag jag skulle vandra genom Sverige var min tanke, den lockar fortfarande.)
Det känns som om jag förträngt resor, speciellt sedan jag avbokade Shetlandsöarna. Men längtan finns där och nu har jag lagt fram saker som jag ska packa till nästa vecka, då jag ska resa. Jag blir så glad av att bara tänka tanken att jag kan göra resor igen. På mitt vis, i min takt,.

Jag vet att av de som stelopererar ryggen, så blir;

80% bättre men absolut inte bra
10% upplever ingen förändring
10% blir sämre,
tagit ur sjukhusets broschyr om "Steloperation i ländryggen (fusion)." Ja, om ett år så vet jag vart jag hör, då är jag helt ihop läkt.
Men iofs så har ju "att ha ont i ryggen" varit mitt normaltillstånd, jag menar jag är ju van.

Imorgon till min sjukgymnast, både för laserbehandling och för ryggträning.
Och på fredag ringer min läkare. Jag har inte skrivit upp någonstans dag och tid, jag är numera så stensäker på att jag kan hålla kvar saker  i huvudet utan hjälp. Från noll till hundra känns det som.
Ja, så ser mina inbokningar in den här veckan.

Igår var det en annan inbokning, FN- kursen. Intressant, spännande men svårt. Där har jag inte gått från noll till hundra. Från noll till tre komma fem, kanske...





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

I kväll var det regnigt och disigt då jag for hem från jobbet. Och så underbart det doftade. Vår. Ja, hur går det då att jobba? Fixar ja...