Det klagas ofta på sjukvården, med all rätt. Om något är fel så ska de påtalas och rättas till. Antingen med andra rutiner eller att det behövs beslut från regeringen för att få till en förändring.
Men om något är bra så måste man (jag) få säga det också utan att bli påhoppad och få höra hur illa det är. Om sjuksköterskorna som ska ha högre lön. Om staffetläkare. Om...
Men jag tänker ändå säga att jag den sjukvård jag träffat på för min rygg och för min benvärk har varit fantastiskt bra. Tårögt-bra.
I fredags pratade jag men min läkare. Igår (måndag) tog jag mina blodprover. Och nu i kväll (tisdag) ringer min läkare och berättar om provsvaren. Tack för den effektiviteten.
Jag kommer att få ta nya prover om en månad och jag är bara så glad att jag får finnas i ett så bra land som Sverige, att det finns den kunskap och resurser.
Jag är också glad att jag är den jag är, att jag faktiskt kan tycka så och inte gnälla över att det t ex inte gjordes några ryggoperationer under sommaren, att jag fick ha så vansinnigt ont i flera månader.
Idag var jag och fikade (en räkmacka och te) med Irene, sedan gick vi på bio klockan; 13.00. Seniorbio, kul. Filmen vi såg var "Viktoria och Abdul" om den fantastiska vänskapen mellan Drottning Viktoria och den indiska tjänaren Abdul. När Viktoria dog brändes alla papper och foton som handlade om deras unika vänskap men 2010 hittades Abduls dagböcker som mycket ligger till grund för filmen. Ja, jag är lite av en beundrare av Drottning Viktoria på många vis. Vilken tjej, vilken kvinna hon var.
Vi bestämde att fortsätta gå på bio när vi hittade något som passade oss båda. Jag som älskar bio.
Det stod ungsstekt öring på bordet då jag kom hem. Gott. (Tack)
Jag har läst om och träffat personer som har utmattnings syndrom och de som har som har ME. Jag har varken eller, men känner igen deras trötthet som de berättar om.
Jag tar till mej deras erfarenhet och försöker dosera ut min ork och energi i lagom portioner och göra lite positiva saker varje dag, istället för att göra tre bra saker för mej själv på en dag, så delar jag upp det på tre dagar. Och tror att jag snart fyllt på mina depåer så att jag känner igen mej själv. Tror så. Vill tro så.
Det var då min läkare ringde, då jag ätit och var så trött att jag däckat ihop på sängen och undrade varför jag var så trött. Varför min ork rann ut som vatten i ett såll.
Tack Svenska sjukvården, jag är i alla fall tacksam.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
I kväll var det regnigt och disigt då jag for hem från jobbet. Och så underbart det doftade. Vår. Ja, hur går det då att jobba? Fixar ja...
-
Ska bli spännande... eller inte, att se vad svaret blir på mina blodprover. Pratade med min "rätta" läkare i fredags om att ja...
-
Nu ska jag vara poetisk. Ibland blir inte livet som man vill, men det kan bli väldigt bra ändå. Och man kan inte veta vad som skulle ha b...
-
Jag tror på ordens valörer. Jag tror att det är viktigt att använda positiva ord. Jag förstår inte varför det heter "sjukgymnastik...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar