Biblioteket igen!

Igår kväll var jag ner på biblioteket och lyssnade på författare som givit ut böcker på Jengels förlag, alla med anknytning till Jämtland.

Min skrivarvän Lena var där och läste om sin lilla fjäll vän "Jåjock", som boken också heter. En spännande saga för både stora och små. 

Det var Lena som frågade mej i somras om jag vill vara med och skriva i en antologi. Tack vare henne blev det en riktigt fin bok med femton kvinnoröster. Det hade inte blivit någon bok om inte Linnéa hjälpt mej leta bland mina texter och hjälpt mej renskriva och skicka både ord och foton. Och tänk på kvällen den 19 september när jag kommit upp på avdelningen efter operationen, just då den kvällen skrev Lena att boken var klar, precis som jag. Kul! 

Jag träffade Clara där, också min skrivarvän och dessutom så gick vi en kurs tillsammans när vi väntade barn. Jag har skrivit om henne förut här på bloggen, hur glad jag blev då jag fick en bok av henne. Vi har också "opererade ryggar" tillsammans. Alltså vi är ryggopererade båda två.  Inte samma fel, men stelopererade båda två. Hon gjorde sin operation för ca ett år sedan. Så givetvis blev det lite ryggprat där bland böckerna.

Ikväll har jag varit på biblioteket igen! Oj vad jag är där ofta! Det var en föreläsning genom FN- kursen. Ibland blir jag så ledsen av att få veta så mycket hemskheter som händer, så frustrerande ledsen. Vi vet så mycket, vill så mycket och kan göra så lite.

Vad jag förstått är att Sverige är ett land som många andra länder ser upp till. Vi har lyft fram hur viktig det är att kvinnor är med på möten (51 % oss här på jorden måste ju vara ganska viktiga att ha med) att de blir efterfrågade när de inte finns med i t ex Ryssland.

Jag har också insett att detta lilla pyttelandet i Skandinavien är ett föredöme som skrämmer den "store" presidenten i väst t om. Stolt att bo här med våra värderingar, vårat tänkande och speciellt med vårat genustänk.

Avslutar med en liten ryggrapport. Jag har mer ont i ryggen nu än för en vecka sedan. Men då är det väl så då. Känner att det kanske är normalt att det ska vara så. Jag fortsätter med min träning och tar mina promenader.