söndag 17 september 2017

Hösthelg.

En härlig helg i stugan. Jag som älskar hösten, kan njuta av både regn och rusk likväl som klara dagar med sol.
Vi har konstiga vanor när vi är där på hösten och vintern, vi tittar på tv ofta och gärna på program vi inte ser på hemma.
Morgontv hopkurade i soffan eller i pappas gamla fotölj, det är mysigt. Vem tittar på tv den tiden? Inte jag ialla fall. Men det är känns lite småmysigt och  gärna med en kopp hett te. 
MEN jag tror inte att det är bra att börja dagen med så mycket elände som det är på nyheterna. Jag vill bli upplyft, fyllas med positiva tankar och få in spännande och intressanta saker i min nyvakna hjärna.

Vi tog upp de sista potatisarna ur landet och ungsstekte dem, grillade, något kött till E och veg biff till mej. Jag hittade på att steka några grova bladgrönsaker som jag fått, stekte dem tillsammans med lök och vitlök i olivolja. Svartpeppar och salt på det. Vitkålssallad hemifrån och lite majs till. Inte så dumt!
Oj, det där var ju dag 2 i helgen, vi började dag 1 med sill, ägg och egna potatisar och tomater.

Så fint väder att jag bestämde mej för att ta en promenad. En liten promenad bara, runt de närmsta grusvägarna. Jag vet inte om det är bra beslut jag tar. Men det gör mej mer motiverad att opereras, helt klart. Fick så ont att jag måste stanna, ville lägga mej ner men det var så blött. Detta gummiband som tycks strama i skinkorna (mest den vänstra, men även höger) och gör att jag inte kan fortsätta gå. Det gör så ont så tårarna rinner. Är det något jag kan så är det att gråta, av smärta, av frustration och av glädje. Tror att jag gråtit hela sommaren, det känns så ibland.

Jag fick en hel korg med trattkantareller att rensa.  Lycka! E var ut och plockade till mej. Tack! 
Till sej själv plockade han hink lingon. Själv plockade jag två deciliter hallon och fyra deciliter rödavinbär, ja det var vad jag bidrog med av höstens gåvor.
Satt länge och njöt av den råa svamplukten, nästa lite för mycket för mina näsborrar. Men så underbart att även denna höst få rensa och torka svamp, om än i mycket mindre skala än vad jag är van.
Hoppas, hoppas så att jag kan uppleva lite mer av hösten. Det finns så mycket att ta tillvara på inte bara bär och svamp, utan promenader, dofter och  höstfärger. 

Så kommer jag hem till stan och inser att jag inte alls minns hur min morgondag ska se ut. Måste fram med papper och läsa på. Hur skulle jag duscha? Vad då fetvadd i öronen? Jag har ingen fetvadd.  Den ska jag använda för att inte få in det speciella hårschampot i öronen, vilket inte är bra. Jag är trött på att vara disträ.
E måste hjälpa mej att tvätta ryggen, vilket innebär att jag måste upp tidigt att duscha och tvätta håret (som blir som stålull, sa sköterskan. Kul).

Jag tycks klara mej från förkylningarna som snurrat runt mej (Här hemma och sedan jag träffat min chef blev han sjuk dagen efter med huvudvärk bl a), men det som inte fick hända, hände idag. Jag höll på med mina odlingslådor och och skrapade armen mot ett fönster som jag har liggande där. Och börjar blöda!!! Jag som inte får ha sår på kropper för infektionsrisken.
Har suttit och läst mina papper, lusläst dem högt. "Inga sår i närheten av ryggen". Armen är väl inte nära ryggen?
Så nu äter jag extra av c- vitamin och zink. Snälla sår läk till imorgon, snälla, snälla ...


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

I kväll var det regnigt och disigt då jag for hem från jobbet. Och så underbart det doftade. Vår. Ja, hur går det då att jobba? Fixar ja...