Min första ensamma dag hemma.

Min första ensamma dag hemma, då jag skulle fixa allt själv (nej jag fick hjälp med strumporna på morgonen).
En stilla undran så här på kvällskvisten: är ja alltid så här fumlig?
Man kan se spår efter mej överallt. De syns överallt vart jag varit. Ett bananskal på golvet i köket. En tom plastförpackning efter medicin i sovrummet. En gaffel även den i köket. Leggins på badrummet. Japp, allt på golven. Och varje gång har jag stått en stund och varit frustrerad för att jag inte kunnat plocka upp. Sedan har jag struntat i det.
Precis nu kom jag på att sopen och skyffeln hade fungerat!
Känslan är att jag har en  A4 stor plåtbit fastskruvad längst ner på vekryggen, den hindrar mej ganska bra från att böja mej speciellt långt framåt.

Jag ville så mycket idag. Tänkte överraska med att plocka ur diskmaskinen, vilket innebar att jag kunde bara plocka ur översta facket (nådde inte ner till det undre) och sedan fick jag ta en halv morfintablett och gå och lägga mej. Så mycket fixade jag!
Det pinglade på dörren. Nej tänkte jag grannen får låna mjöl/socker/kaffe av någon annan.
Det dröjde en stund så dunsar posten ner i hallen. Det händer att brevbäraren ringer på då hen har ett paket som inte går ner i brevlådan. Men snälla det är inte Bolt som står i startgroparna här! Efter mycket om och men lyckas jag ta mej upp men givetvis fanns ingen brevbärare där, så jag ropar ett stackars "Hallå" som genast besvaras med; "det var bara jag brevbäraren". Och ja, ett paket avlångt ganska stort till MEJ. Till mej.
Jag har länge haft två drömmar, nu kombinerad till en.
1. När man bor på savannen, så duschar man ute med en apa t ex som åskådare på en gren ovanför huvudet (och när man sitter på toaletten kan en liten fågel hälsa på). Så mysigt och en varm vind till det. Min dröm har varit att stå ute i stugan och duscha. Kanske med en bara skata som åskådare då, hi hi.
2. Jag vill fotografera djur från ett gömsle. Att sitta där och vänta in, dricka en kopp te och vänta.
Min present var ett gömsle som går att använda som duschtält. Lycka!!!! Och alldeles ärlig kan jag säga jag är så mycket värd det. TACK!  

Blev lite rädd ikväll, när jag stod i köket så kom känslan tillbaka, som när jag tappar känseln i min fot (den vänstra) det kändes som om jag blev våt om foten. Troligtvis, eller helt säkert en nerv i kläm. Något jag känt av i flera år. Jag fick tårar i ögonen, försökte böja mej ner och känna efter; var foten våt? Eller hade "nervklämmet" kommit tillbaka? Men nej inte nådde jag ner.
E fick känna på min fot och tala om att hela sockan var våt. Tack för det!

Något märkligt, idag har jag längtat efter grillat vildsvin, något jag aldrig ätit. Kallas de azado när man gör det på tamgris? Ja, annars döper jag det till det. Jag såg det framför mej hur vi trätt upp det och snurrade det ovanför elden och skar lös bitar och åt. Men nej, det blev öring till middag! Det var gott det med. Annars har jag nästan tappat lusten för att äta mat.. Blir lått illamående när jag tänker på mat och vill inte läsa några recept (vilket jag älskar egentligen).
Ja, så blev min första dag och jag tyckte faktiskt att ensamheten var väldigt skön.