En ledig dag hemma i stan. Min näst sista sjukskrivningsdag. Känns ovant att tänka sej att jag ska jobba på måndag. Fyra timmar i varje fall.
Det ligger runt -20 grader så det är riktig vinter här med mycket snö. Skönt att vara inne och plocka lite. Jens och Erik har lyft in mitt bokskåp med glasdörrar, så då är det väl till att börja sortera vad som ska vara kvar och inte av alla miljoner böcker jag (vi) har.
Jag fotar ofta känslor. I mitt flöde på facebook den 10/1 kom inlägg upp (precis den dagen jag hade tid på ryggmottagningen, så jag visade min läkare bilden) på ett trasigt fönster, glasskärvorna satt kvar i ramen med vassa taggar likt en mun med trasiga tänder. Och jag hade skrivit på fotot att så där kändes min rygg när jag försökte sov just då vid 24 på natten. Jag använder ofta facebook som en sorts dagbok och delar inte inlägget med någon annan. Bara jag kan se.
Fotot ovan är taget i augusti och jag hade köpt ett objektiv till min mobil för att kunna fotografera riktigt nära. För att förgylla mina smärtsamma dagar.
Jag köpte den för att jag vill göra något kul och kanske kunna glömma hur ont jag hade.
Vad gjorde jag då? Kröp in bland brännässlorna för att föreviga hur nervsmärta i benen känns. Som att linda benen full med dessa små brännande strån och multiplicera det ett antal gånger.
Jag var mycket noga med att inte råka på bränna mej av dem ska jag tillägga.
Jag vet inte än, men kanske blir det här min första medicinfria dagen sedan juni?
Trots att jag städat och plockat, känns min rygg helt okey. Jag fortsätter att göra mina yogaövningar tre gånger om dagen, jag är mäkta imponerad av mej själv. Eller inte? Jag tror mej förstå att det inte är i benen i ryggen det skaver i när jag känner av stelhet. Det är mina avskurna muskler i ryggen, för de har inte läkt ihop än och de mår så bra när jag mjukt och långsamt gör mina tre övningar.
Det var min läkare som berättade det när han tittade på mitt ärr på ryggen och sa att musklerna fortfarande var stel och inte har läkt än.
Jag fortsätter att smörja ärret varje morgon och kväll för det kliar än. Men det ser bra ut och för att vara så nyskuret så det var helt ok. Tack för det!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
I kväll var det regnigt och disigt då jag for hem från jobbet. Och så underbart det doftade. Vår. Ja, hur går det då att jobba? Fixar ja...
-
Ska bli spännande... eller inte, att se vad svaret blir på mina blodprover. Pratade med min "rätta" läkare i fredags om att ja...
-
Nu ska jag vara poetisk. Ibland blir inte livet som man vill, men det kan bli väldigt bra ändå. Och man kan inte veta vad som skulle ha b...
-
Jag tror på ordens valörer. Jag tror att det är viktigt att använda positiva ord. Jag förstår inte varför det heter "sjukgymnastik...

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar